Datummärkningar

Det finns en del felaktiga uppgifter och många antaganden om datummärkningarna på livsmedlen. Visste du till exempel att man kan äta produkten också efter bäst före-datum? Eller också sälja, bara produkten kvalitetsmässigt är i skick och det nämns i affären att bäst före-datumet har gått ut? Eller visste du att då sista användningsdag har gått ut ska man inte mera äta produkten?

Produktens tillverkare svarar för hållbarhetstidens längd och bestämmer den i samband med produktutvecklingen. Därefter undersöker tillverkaren datummärkningarnas riktighet som en del av sin egenkontroll. Datum anges i formen ”dag.månad.år”, t.ex. ”28.2.2009”. För produkter med en hållbarhetstid på högst tre månader räcker det med dag och månad, för produkter med längre hållbarhetstid räcker det med månad och år. Den dag, den månad och det år som anges i datummärkningen ingår i hållbarhetstiden.

Datummärkningarna gäller för en oöppnad förpackning. Efter att förpackningen öppnats ska man använda sina egna sinnen för att bedöma om produkter som varit öppnade och förvarats i kylskåp samt produkter som blivit liggande i något skåp fortfarande kan användas. Titta först, bedöm sedan produktens lukt och smaka till sist. Om du inte märker något avvikande kan du lugnt äta produkten. Till exempel en mjölkburk lönar det sig inte att automatiskt kasta bort efter bäst före-datum.

De flesta livsmedlen har antingen bäst före-datum eller sista användningsdag. Det finns dock vissa undantag där ingen bäst före-datering behövs:

• färska bär, frukter, grönsaker och svampar (groddar och skott samt grönsaker som är skurna i bitar måste dock ha bäst före-märkning).
• bröd som är förpackat i papperspåse och är avsett att ätas samma dag
• socker och salt
• ättika
• tuggummi och hårda sockerkarameller
• portionsförpackningar av glass (t.ex. strutar)
  

Bäst före, OK också senare

Bäst före-datum kallas minsta hållbarhetstid. Med det avses minst hur länge livsmedlet ska ha kvar sina karakteristiska egenskaper såsom utseende, lukt och smak.

Livsmedel i gott skick kan alltså säljas eller användas också efter bäst före-datum. Efter bäst före-datum är det säljaren som ansvarar för produktens kvalitet. Vid försäljning av produkten borde det dock anges att datummärkningen har överskridits.

Dessa produkter med bäst före-datering behöver inte ha förvaringsanvisningar, om inte produktens hållbarhet kräver särskilda förhållanden.

Sista användningsdag är en tidsgräns

Som namnet anger är sista användningsdag den dag då livsmedlet senast ska användas. Produkten hålls i gott skick till sista användningsdagen, om den oöppnade förpackningen förvaras i den temperatur som anges på förpackningen.

Tillverkaren kan i princip välja mellan att märka sina produkter med bäst före-datum eller sista användningsdag. Sista användningsdag måste dock anges på färska produkter som lätt blir skämda och som kan utgöra en hälsorisk också efter en kort förvaring. Deras hållbarhet har inte heller förbättrats genom upphettning eller tillsatser som förbättrar hållbarheten. Sådana produkter är till exempel:

• färskostar
• äggfabrikat
• färskt kött och inälvor
• köttfärs och andra otillredda köttprodukter
• färsk fisk, rom och skaldjur
• färsksaltad fisk samt rökt och halstrad fisk
• färdigmat, efterrätter samt konditoriprodukter som inte är värmebehandlade

Tillverknings- eller förpackningsdag är inte obligatoriska märkningar, men ibland anges de frivilligt på förpackningarna. Tillverkningsdag måste dock märkas ut på sådana produkter som tillverkats i hemförhållanden eller inom jordbruk och som tillfälligt säljs på basarer och andra motsvarande evenemang.

Sista försäljningsdag används inte på förpackningar, utan det finns bara två datummärkningar – antingen bäst före eller sista användningsdag.

Märkningen ”Förpackad i skyddsgas” betyder att den gas som finns i förpackningen avviker från den normala gassammansättningen i atmosfären så att den är mera ogynnsam för bakterier som får maten att bli skämd. Gaserna är vanliga gaser som finns i inandningsluften (t.ex. kväve och koldioxid). De frigörs då förpackningen öppnas och finns inte kvar i produkten. Skyddsgasen förlänger produktens hållbarhet men gör den inte till en konserv.

Om du har frågor eller något att anmärka om livsmedlens datummärkningar ska du kontakta den som har hand om livsmedelstillsynen i din egen kommun.